Business Improvement District

Ett torg med mattält, människor

BID-Business Improvement District är en internationell samverkansmodell där olika privata och offentliga aktörer inom ett geografiskt avgränsat område enas kring en gemensam målbild och vision för att tillsammans skapa förutsättningar för bättre lönsamhet, ökad tillväxt och konkurrenskraft.

I 2015 har Länsstyrelserna i Dalarna och Värmland tillsammans med Svenska Stadskärnor och ett antal kommuner i ett pilotprojekt tagit fram en BID-modell för svenska förhållanden, grundad på den internationell vedertagna definitionen. Svenska Stadskärnor har vidareutvecklat processen och hittills genomfört ett 30-tal BID-processer runtom i Sverige. Modellen har visat sig fungera oavsett storlek på stad/ort/plats och val av BID-området.        

BID processen sker i 7 steg uppdelade som genomförs under 18 månader. En BID-manager på orten samordnar aktiviteterna, engagerar aktörer och tillsammans med aktörerna tas en nulägesanalys och en affärsplan fram. Varje steg förbereds och introduceras av den externa coachen som också bistår när konflikter uppstår eller processen kör fast.

Läs mer om BID-modellens olika steg här:  
www.scandheart.org/svensk-bid-modell öppna dokumentet ”Svensk BID-modell”.

https://www.svenskastadskarnor.se/var-bid-modell/ klicka på ruta ”ladda ner folder”.

Vad är BID?

De sju stegen i den svenska BID-modellen.
Klicka här för att förstora bilden av den Svenska BID-modellen.
  • BID är ett arbetssätt för att åstadkomma säkrare, trivsammare och lönsammare platser. Det sker genom ett reglerat samarbete där kommun, fastighetsägare/handel och privatpersoner ekonomiskt och praktiskt hjälps åt att åstadkomma en positiv förändring: rent och snyggt, tryggt och säkert. En BID samfinansierar insatser som inte redan görs och som var och en inte kan åstadkomma själva.
  • BID står för Business Improvement District och är en internationellt beprövad metod att utveckla allt från stadskärnor till ren landsbygd.  Idén föddes 1970 i det kanadensiska samhället Bloor West Village vars centrum riskerade utarmning i konkurrens med det nyetablerade köpcentrat utanför staden.
  • Metoden var så lyckosam att den spreds över världen och idag finns cirka 1 500 BID-områden i framför allt Kanada, USA, England och Skottland. I exempelvis New York finns 69 BIDs som starkt bidragit till förvandlingen från en otrygg och kriminellt belastad stad till dagens trygga och attraktiva metropol.
  • En BID bygger på en överenskommelse om vad det offentliga kan åstadkomma, och vad kommersiella krafter kan stötta till med för att få ett område att blomstra. Ett mycket enkelt men tydligt exempel är att om fastighetsägaren köper in julbelysningen, kommunen monterar den och BID/ideella krafter sköter drift och tillsyn – då har var och en bidragit efter individuell förmåga till gemensam nytta.
  • I flera länder är BID omgärdat av lagstiftning som framför allt reglerar dess finansiering.  Platssamverkan i Sverige bygger istället på frivillighet, där olika aktörer utvecklar och driver platsen tillsammans genom en gemensam platsorganisation som samfinansieras av parterna.
  • Idag används BID-begreppet ofta som ett samlingsnamn för lyckade samarbeten mellan offentlig och privat sektor i allmänhet. Få arbetar dock efter den internationellt vedertagna definitionen, som i huvudsak går ut på följande:
    – två faser; en etableringsfas och en genomförandefas
    – en konkret affärsplan där ansvar och finansiering fastslås
    – en driftorganisation etableras som fungerar av egen kraft