Fyra medelstora kommuner i Dalarna och Västmanland testar en ny platssamverkansmodell för att göra otrygga platser trygga. Projektet startades i april 2020 och pågår till juni 2022. Två av modellens fem steg är nu avklarade.
Kommunerna delade med sig av lärdomar och erfarenheter vid ett webbinarium som anordnades av länsstyrelserna i Västmanland och Dalarna. Webbinariet riktade sig till brottsförebyggande samordnare, näringslivsutvecklare, samhällsplanerare, polis, fastighetsägare, centrumutvecklare samt andra aktörer som arbetar för ökad trygghet, attraktivitet och platsutveckling. Cirka 75 aktörer från olika delar av landet tog del av sändningen.
Sanela Cerimagic, Länsstyrelsen Västmanland, inledde dagen och berättade om Länsstyrelsens uppdrag och samordningen av det brottsförebyggande arbetet. I uppdraget ingår bland annat att stödja kommunöverskridande insatser – vilket detta projekt är ett exempel på. Tor Lundberg, Länsstyrelsen Dalarna, tog vid och berättade om hur idén till projektet fick fäste när ett gemensamt behov uppmärksammades. Tor redogjorde även för modellen för arbetet, som har en tydlig utgångspunkt i säkerhets- och trygghetsfrågor. En viktig del i processen är att kommunen och fastighetsägarna går samman.
– Samverkan är grunden – ingen aktör kan lösa problemen på egen hand, belyste Tor.
Erika Sjöqvist, stiftelsen Tryggare Sverige, berättade om det första steget i modellen – nulägesanalysen. Erika lyfte att något som ofta saknas är en definition av trygghet och vad som påverkar den – något som är viktigt att identifiera inledningsvis. Erika redogjorde även för exempel från pilotprojektet utifrån problem och åtgärder i de deltagande kommunerna.
Anna Windal, Hallstahammars kommun, tog vid och beskrev processen i Hallstahammar och varför kommunen har valt att gå med i projektet. Kommunen hade planerat en ombyggnation av centrum och ville få med säkerhet och trygghet i det arbetet. Hallstahammars centrum är en säker plats, risken att utsättas för brott är låg, men det fanns saker att jobba med när det gäller den upplevda otryggheten, berättade Anna.
– Vi såg det även som en möjlighet att utveckla en samverkan som kan tas med till andra sammanhang, sa hon.
Inger Alfredsson, Svenska stadskärnor, redogjorde för vad som krävs för att gå från ord till handling. Det måste finnas en samverkan för att utveckla platsen, men det handlar också om att identifiera fördelar och väcka nyfikenheten på vad som kommer att hända när platsen utvecklas. En annan viktig del är att hitta ambassadörer, eller eldsjälar, som pratar gott om platsen. Inger belyste även att det kan vara bra att vara lite selektiv i valet av aktörer som involveras.
– Hitta ja-sägarna och involvera dem, nej-sägarna kommer vilja vara med när de ser resultaten!
Webbinariet avslutades med ett panelsamtal med föreläsarna utifrån frågor som ställdes av publiken. Ett sista medskick gjordes av Magnus Lindgren från Tryggare Sverige till de kommuner som funderar på att starta likande projekt:
– Det viktiga är inte att göra saker, utan att göra rätt saker. Gör en trygghetsanalys först och identifiera de styrkor och svagheter som finns i platsen, sa han.